Ängelholms flygplats stänger ned. Precis det vi varnat för börjar nu hända. Fler flygplatser kan tvingas följa. Samtliga ägare för regionala flygplatserna har nu gått samman och vädjar till regeringen om riktad stöd för att flygplatserna ska klara sig.

Svenska regionala flygplatser har vid flera tillfällen vädjar till regeringen om direkt stöd för att klara coronakrisen. Vi har också varnat för att enskilda flygplatser kan försvinna om inte direktstöd kommer på plats. Nu kom det dramatiska beskedet att en av våra medlemmar, Ängelholm-Helsingborg Airport helt stänger ned driften av flygplatsen och säger upp all personal.

Ambitionen är förstås att flygverksamheten ska komma igång, när flyget vänder upp igen och ett antal kommuner i regionen är beredda att gå in som ägare. Men för alla våra medlemmar pekar stängningen av Ängelholm på allvaret i situationen.

Samtliga ägarna till de regionala flygplatser har nu ställt sig bakom en vädjan till regeringen om direkt riktad stöd till flygplatserna. De handlar både om extra driftstöd för att klara krisen men också att erkänna allt det stöd till samhället som flygplatserna genomför genom att utse dem till beredskapsflygplatser.

Det är bråttom nu. Kommuner, regioner och enskilda ägare runt om i Sverige väntar nu på regeringens besked.

Läs hela brevet här.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Samtliga flygplatsägare vädjar om stöd dök först upp på Flygkanalen.

LFV får inte lov att permittera utan måste varsla sina anställda. Swedavia får lov att permittera, vilket de också gjort. För våra regionala flygplatser finns inga klara regler för permitteringar. Coronaviruset slår hårt men också helt olika inom flyget.  

I går kom så ytterligare ett tungt besked för flyget till följd av Coronapandemin. LFV har tvingats varsla 500 personer vilket är nästan halva personalstyrkan. LFV är ett statligt affärsverk och även om man bedriver affärsverksamhet, så sorterar man under infrastrukturdepartementet och får därmed inte tillämpa den nya lagen om korttidspermitteringar.

Korttidspermitteringarna ger lättnader då staten träder in och tar personalkostnader när verksamheter ligger nere till följd av krisen. Personalen är inte uppsagd och kan istället komma tillbaka och börja jobba efter krisen.

Kan man inte använda korttidspermitteringar finns egentligen bara det betydligt skarpare vapnet, varsel kvar. Ett varsel om uppsägning innebär att personalen är utpekad och kommer att sägas upp. Har man väl genomfört uppsägningar blir det sedan svårt för arbetsgivaren att återfå den förlorade kompentensen. För den uppsagde blir det en personlig påfrestning då man måste söka ett nytt arbete.

Coronan tar inte hänsyn till bolagsform
LFV bedriver den offentliga delen av landets flygtrafikledning. Swedavia bedriver den offentliga delen av flygplatshållningen i statens regi. Swedavia bedriver också affärsverksamhet men är ett statligt aktiebolag. De går också med vinst och får inga skattemedel. Det gör också att de omfattas av den nya lagen om korttidspermitteringar.

Swedaiva har mycket riktigt korttidspermitterat 1900 personer även om man också varslat 800 personer.

Sveriges regionala flygplatser bedriver den offentliga delen av flygplatshållningen, oftast i kommunal regi. Även dessa flygplatser bedriver affärsverksamhet, nästan alltid i bolagsform. Men vad som gäller för just denna konstellation är inte angiven i den nya lagen för korttidspermitteringar.

Vi har under hela krisen försökt få klarhet och vädjat till regeringen att klargöra definitionen om alla våra flygplatser verkligen omfattas av den nya lagen, men utan framgång.

Nu har enskilda regionala flygplatser sökt och också fått beviljat korttidspermitteringar, vilket förstås är glädjande. Ovissheten har dock medfört att det kostat flygplatserna helt onödiga pengar i denna utdragna process. Blir krisen långvarig riskerar fördröjningen även att våra flygplatser tvingas till varsel och uppsägningar.

Sårbar flyginfrastruktur
I den nu uppkomna krisen måste dessa omständigheter hanteras på bästa möjliga sätt. Men dessa exempel måste mana till eftertanke. Det kan inte vara meningen att allas vår gemensamma flyginfrastruktur för landet blir så sårbar och får så olika konsekvenser, bara för man valt olika organisationsformer.

Det vore förödande om LFV:s varsel utsätter dem för så stora neddragningar att de får svårt att utföra sitt oerhört viktiga uppdrag för vårt gemensamma luftrum. Likaså om några av våra kommunalt ägda flygplatser inte klarar situationen till följd av otydligheter i lagtexter medan de statligt ägda flygplatserna klarar sig undan, trots att de har samma utsatthet.

Flera av dessa problem är kända för regering och riksdag. Länge har flygbranschen drivit på för att få fram en tydlig flygpolitik. När Sverige till slut fick en Flygstrategi 2017, innehöll den inte någon egentligen vilja för flyget utan pekade istället på ett antal områden som behövde utredas vidare. Satsningar för att klara av Arlandas stora betydelse var en sådan fråga. Att tydliggöra statens roll för våra regionala flygplatser var en annan sådan fråga.

Utredningar som aldrig blir färdiga 
Utredningar sattes igång men har sedan inte slutförts. Beslut utlovades 2018 men fortfarande, snart två år senare, har inga besked kommit. I stället kom den akuta Coronakrisen och har på ett brutalt sätt tydliggjort flera av obalanserna och oklarheterna för flygets inriktning i Sverige.

För våra flygplatser finns det flera andra frågor som hade behövt besvarats. Som varför inte driftstödet har justerats i takt med flygplatsernas verkliga kostnader. Eller möjligheten för flygplatser att själva få handla upp flygtrafik. Eller att få ersättning för alla de samhällsnyttiga flygningar som flygplatserna säkerställer såsom ambulansflygningar, brandspaning eller sjöräddning.

Vi fortsätter vädja till regering och riksdag att nu omedelbart hantera dessa frågor i den akuta krisen men också att staten efter krisen en gång för alla, verkligen bestämmer sig för en långsiktig och förutsägbar flygpolitik. Dessa frågor berör långt fler än de nu berörda flygledarna och flygplatsanställda.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Smittan slår väldigt olika inom flyget dök först upp på Flygkanalen.

Situationen för landets regionala flygplatser är ytterst ansträngd. Regeringens olika stödåtgärder hjälper inte våra flygplatser. Vi behöver direkt stöd och det väldigt snabbt. 

Intäkterna har i det närmaste upphört när flygbolagen inte kan flyga. Nu sinar kassorna snabbt för flygplatserna. Skjuter inte regeringen till pengar nu, tvingas personalen bort och då riskeras till slut de samhällskritiska flygningarna som ambulansflyg.

Regeringen menar att våra flygplatser kan klara sig på några av de olika krispaketen. Vi uppskattar regeringens ambitioner men det räcker inte.

Först hänvisade regeringen till korttidspermitteringarna. Men det råder fortfarande osäkerhet om våra flygplatser omfattas av dem. Möjligen kan några flygplatser nyttja korttidspermitteringarna men det är osäkert för de flesta.

Regeringen menade sedan att det gick att använda medel ur krispaketet för kommuner, även till flygplatser. För våra ägarkommuner är dessa pengar viktiga för att täcka alla hål i den kommunala välfärden. Pengarna är tilldelade efter folkmängd, vilket gör att kommuner med en flygplats får en extra stor kostnad att hantera. Men grannkommunerna vars invånare har kunnat nyttja flygplatsen, ska de också bidra? Hur många grannkommuner förväntas bidra? Vem bestämmer det?

Likaså de kommuner som har en statlig flygplats. De behöver inte använda en krona för att rädda sin flygplats. Det gör staten. De kan istället koncentrera sina tillskott till sin välfärd.

Nu senast, kom regeringens Temporära Allmänna Trafikplikt. Den är riktat till åtta orter varav fem är till orter med statliga flygplatser och tre till orter med regionala flygplatser. Men denna temporära allmänna trafikplikt riktas till flygbolagen, inte till flygplatserna. Visserligen kommer våra tre flygplatser kunna ta ut landningsavgifter och annat men det blir ytterst små belopp. Det blir ett tillskott men avgör inte om dessa tre flygplatser klarar sig långsiktigt.

Det som fortfarande flyger till och från våra flygplatser och som till och med ökar nu i krisen, det är de samhällskritiska flygningarna. Ambulansflyg, brandspaning, frakt av viktiga komponenter eller ökade frekvenser med medicin och sjukvårdsmateriel.

Få känner till flygplatsernas samhällsuppdrag
Nu mitt i Corona-krisen blir det uppenbart hur mycket av Sveriges krisberedskap som har monterats ned och försvunnit. Vi har inga beredskapslager kvar. Bristen på sjukvårdsmateriel är närmast akut. Så är det också på område efter område. Mediciner, livsmedel, bränslen, ja i det närmaste allt riskerar ta slut i vårt ”just-in-time samhälle”.

Men det finns saker som fungerar. Vid praktiskt taget alla våra flygplatser flygs ständigt en rad viktiga transporter som kanske få känner till men som har stor betydelse för att landet ska fungera. Det kallas Stöd till samhället.

Det handlar om mineralkartering, postflyg, tankning eller basering av polishelikoptrar. Brandspaning sker vid alla regionala flygplatser, där Frivilliga flygkåren och allmänflyget utför spaningsflygningar oftast på länsstyrelsernas uppdrag. Sommaren 2018 med de omfattande skogsbränderna utfördes ca 4900 brandspaningar från våra flygplatser och över 500 bränder upptäcktes. Många flygplatser är utpekade som så kallade riksintresse, just för sin strategiska betydelse för landet. Flygskolor finns på många platser liksom flygverkstäder eller olika testverksamheter.

Flera myndigheter är stationerade eller utför uppdrag från våra flygplatser. Lantmäteriet utför fotoflygningar, Migrationsverket genomför omfattande avvisningar, liksom att Kriminalvården har många fångtransporter från och till våra flygplatser. MSB flyger ut materiel och förnödenheter vid nationella kriser eller internationella katastrofer. Likaså opererar Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar.

Viktigast är sjukvårdstransporterna 
Viktigast är kanske ändå alla sjukvårdstransporter. Både för transporter och för basering. Det rör sig både om ambulanshelikopter och ambulansflygplan. Ofta behöver helikoptrar flytta över patienter från en skadeplats till en flygplats för överflyttning till ett flygplan för att ta sig till specialistsjukvård betydligt längre bort. Men det kan också handla om organtransporter, eller om spädbarn som fötts med grava fel.

Ofta flygs radioaktiva isotoper in från utlandet. Isotoperna används vid behandling av cancer och det finns inget annat sätt än att flyga in dem, då deras halveringstid gör att man annars inte hinner. Det innebär logistikkedjor från produktion av isotop till behandling av patient som är planerad i detalj. När larmen kommer måste flygplatserna öppna upp, vilket förstås också sker nattetid.

Idag ersätts bara två av våra flygplatser för att ha beredskap att kunna ta emot akuta transporter dygnet runt. Trots det svarar alla de övriga nästan 30 flygplatserna ändå upp och ser till att de akuta transporterna också kan utföras med kort förvaring dygnet runt, landet runt och året om.

Under flera år har vi uppmärksammat regeringen på att alla våra flygplatser borde omfattas av begreppet Beredskapsflygplats och då få ersättning för dygnet runt beredskap. Nu om någonsin, vore det ett lämpligt tillfälle för staten att också uppskatta alla samhällsnyttiga flygningar som våra flygplatser medverkar till.

Förutom alla dessa samhällsnyttiga flygningar har vi dessutom Försvarsmaktens alla flygningar. De är av förståeliga skäl hemliga men enkelt uttryckt. De är omfattande.

Nu krävs snabba beslut
Vår vädjan om omedelbart stöd, handlar om att fortsatt säkra dessa viktiga transporter. Då vidmakthåller Sverige förmågan att bekämpa Corona-pandemin. Men det säkrar också att vi har kvar flygplatser i hela landet, när väl krisen är över.

Väldigt snabbt behövs:

• Direkt stöd till flygplatserna. Det sker enklast genom att betala ut driftstöd till alla regionala flygplatser.
• Utse alla regionala flygplatser som Beredskapsflygplatser och därmed betala dem för alla de akuta transporter man idag ombesörjer utan betalning.
• Öppna upp för Trafikplikt till alla flygplatser. En flyglinje kan mycket väl trafikera flera orter. Trafikplikt hjälper flygplatserna och det hjälper flygbolagen.

Dessa åtgärder är enkla att införa och förhållandevis billiga i relation till vad som riskeras om flygplatserna stängs ned.

Det handlar om ett antal miljoner kronor per flygplats. Det är en oerhört liten kostnad för att säkra beredskap, sjukvårdstransporter och ett flyg efter krisen.

Regeringen tar nu på sig ett väldigt stort ansvar om man inte går de regionala flygplatserna till mötes. Medarbetare riskerar sina jobb, kommuner riskerar sin tillgänglighet men hela landet riskerar nu en väsentlig del av vår beredskap.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Flygplatserna behöver stöd nu dök först upp på Flygkanalen.

Nedgången för flygresandet var för 2019 mer än dubbelt så stor vid landets regionala flygplatser jämfört med de statliga flygplatserna. Medan de statliga tappade 4 procent, tappade de regionala 10 procent. Vissa flygplatser tappade så mycket som 30-40 procent.

Årsstatistiken för samtliga svenska flygplatsers flygresande pekar på en allmän nedgång. Den totala förändringen för de regionala flygplatserna med passagerartrafik var 10 procent. Flera regionala flygplatser hade en klar uppgång men sammantaget minskade flygresandet till och från de regionala flygplatserna med 275 000 passagerare under 2019.

Den allmänna nedgången av flygandet i Sverige märks speciellt på inrikesflyget och inte lika mycket på utrikesflyget. Internationellt är nedgången signifikant för Sverige. I Europa är det nästan bara i Sverige som flygandet minskar. De troligaste skälen är den införda flygskatten och den pågående klimatdebatten mot flyget, även om en begynnande konjunkturavmattning också kan ha en påverkan.

Flygandet minskade vid alla Swedavia flygplatserna (statliga). Största nedgången hade Ronneby med nio procent men även Arlanda minskade med fyra procent. Trots detta var den totala nedgången mer än dubbelt så stor hos de regionala (icke-statliga) flygplatserna med 10 procent jämfört med Swedavias totala minskning med fyra procent.

Minst drabbats värst
Vid våra regionala flygplatser minskade flygandet vid 16 flygplatser. På många håll väldigt mycket. Jönköping, Karlstad och Skellefteå tappade var och en över 30 procent. Mora över 40 procent. I samtliga fall beror det på att flygbolag lämnade destinationen, helt eller delvis under året. Det visar den utsatthet våra medlemsflygplatser lever under. Man har oftast en linje som flyger mot naven Arlanda eller Bromma. Försvinner den linjen blir skillnaden också väldigt märkbar. I jämförelse har de statliga flygplatserna oftast fler flygbolag och flera linjer att luta sig mot.

Nästan samtliga flygplatser har märkt av en allmän avmattning troligtvis till följd av flygskatten och flygskammen. För de nio regionala flygplatser som gått emot trenden och ökat, så beror det till största delen på att man omvänt fått in ett bolag som börjat flyga igen. Inte minst märks det för de flygplatser som tidigare råkade ut för Nextjet-konkursen. Kristianstad var den flygplats som ökade mest med hela 40 procent. De förlorade ett litet flygbolag och fick istället in flygbolaget BRA.

Några flygplatser som har en mer uttalad utrikestrafik, som Linköping och Växjö, har också kunnat visa upp bättre siffror än genomsnittet.

2019 års passagerartrafik bör stämma till eftertanke för regering och riksdag. Den tidigare kompensationen för flygskatt betalades till slut ut förra året. Men samtidigt bestämdes också att dessa pengar upphör framöver. Ett märkligt tillvägagångssätt. Sedan 2018 har vi också väntat på den så kallade Flygplatsöversynen som skulle ta höjd för de regionala flygplatsernas utsatthet. Den skulle bli klar under förra året. Men fortfarande har vi inte sett eller hört något från regeringskansliet.

I Flygplatsöversynen skulle staten se över sin stödjande roll till de regionala flygplatserna. Under utredningens gång har utredarna efterfrågat och tagit del av våra redovisningar. De har välkomnat våra uträkningar, där de regionala flygplatsernas samlade underskottet för 2017 var 562 miljoner. Med det nu minskade resandet lär dessa underskott öka ytterligare.

Regeringen bör agera
Utredarna för Flygplatsöversynen har efterfrågat sammanställningar om allt det stöd till samhället vi utför med skolverksamhet, ambulansflyg eller brandflygningar som visat sig oerhört avgörande som vid de stora skogsbränderna sommaren 2018. Till detta kommer de ökade behov som Försvarsmakten har på våra flygplatser.

Utredarna har också uppmärksammat den skillnad som råder mellan de nordiska länderna, där Norge och Finland samlat säkerställer driften för sina flygplatser i respektive land. Detta medan man i Sverige delar upp flygplatserna. Staten tar hand om de stora som har förutsättningar att gå med vinst medan kommuner själva får bekosta de mindre som har små eller inga förutsättningar att gå med vinst.

Denna uppdelning ter sig än mer märklig då de regionala flygplatserna inte får ta del av de överskott som de själva bidrar till. Nästan allt flyg går till Arlanda eller Bromma, vilket genererar stora överskott för staten.

Detta är fakta som regeringen samlat på sig. Men något förslag eller beslut har man inte presenterat. Sedan det uppstod tvärstopp i Arlandafrågan då de två regeringspartierna tyckte diametralt olika, upplever vi att våra frågor har dragits med i denna dispyt. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte kan enas om Arlanda, då tycks alla andra flygfrågor också få stå tillbaka.

Säkerställandet av drift för landets regionala flygplatser är inte detsamma som en utbyggnad av Arlanda. För oss handlar det om att vidmakthålla tillgängligheten för små och utsatta kommuner. Men minst lika viktigt är det att säkra att ambulansflyg och brandspaning kan fortsätta operera från flygplatser i hela landet.

Grön flygplats
Klimatomställningen är viktig för oss. Med vårt projekt Grön Flygplats är snart i princip alla våra flygplatser klimatneutrala. Vi underlättar för flygbolagen att tanka fossilfritt och vi har börjat upphandla biobränsle för den egna personalens flygresor. Det är också vid en av våra regionala flygplatser, Säve i Göteborg, som bolaget Heart Aerospace nu utvecklar elflygplan.

Av utsläppen i Sverige står flyget för ca 3-4 procent. Statliga Trafikanalys har räknat ut att av dessa utsläpp så sker 8 procent från regionala flygplatser medan resten, 92 procent sker från statliga flygplatser.

Regeringen borde alltså kunna gå vidare med Flygplatsöversynen till gagn för våra regionala flygplatser. Det handlar om att komma till beslut om ett långsiktigt och hållbart system för alla flygplatser i Sverige. Inte bara för vissa. Det är rimligt att näringsliv och medborgare i hela landet ska få samma förutsättningar och samma möjligheter. Passagerarstatistiken för 2019 stämmer därför till eftertanke.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Se hela årsstatistiken här >

Inlägget Dubbelt så stor nedgång för de regionala flygplatserna dök först upp på Flygkanalen.

Till slut kom så kompensationen för flygskatten till Norrlandsflygplatserna. 67 miljoner kronor lagom till jul. En engångsföreteelse eller ett viktigt steg i statens omvärdering av landets regionala flygplatser?

Under den berömda kräftskivan på Harpsund, i augusti 2017 tar regeringen intryck av den omfattande kritiken mot flygskatten. Man beslutar införa den men avdelar också pengar som kompensation till flygplatser som man inser kommer drabbas av skatten.

Inledningsvis avdelas 120 miljoner på årsbasis men inga pengar betalas ut efter att skatten införs 2018. Pengarna fryser inne. Likaså verkade det bli 2019. Men så får Trafikverket ett uppdrag att utvärdera och utbetala pengarna under hösten i år. Efter flera budgetförändringar i riksdagen, landar de avdelade medlen till slut på 99,8 miljoner kronor. Så några dagar innan jul, kommer då beslutet och 11 flygplatser får ut sammanlagt 66,9 miljoner kronor för två förlorade år.

Att endast flygplatser i Norrland omfattas väckte tidigt kritik, även om de är extra utsatta. Sanningen är att flera andra flygplatser, även i södra Sverige har drabbats av flygskatten och blivit av med flygtrafik. Men de får inga pengar.

En annan märklig omständighet är att regeringen bestämt att man från nästa år helt tar bort dessa kompensationspengar. Var detta bara en engångsföreteelse eller ska man se dessa utbetalningar som en början på en kursändring när det gäller statens inställning och uppskattning av de regionala flygplatsernas betydelse?

Flera års väntan
Efter att vi och andra under flera år uppvaktat staten, påbörjade Alliansregeringen 2014 arbetet med en Flygstrategi. Något som Sverige då helt saknade! Efter regeringsskiftet började den nya regeringen om på nytt och det var först 2017 som Sverige fick en Flygstrategi. I den påtalades betydelsen att utreda statens roll som stödgivare till de regionala flygplatserna och en Flygplatsöversyn startades också 2018. Arbetet skulle gå snabbt och underlag skulle komma in under några månader då utredningen skulle hinna bli klar till sista december 2018.

Som bekant kom det då aldrig någon Flygplatsöversyn, den fick förlängt till sista mars 2019. Men inte heller då kom det någon Flygplatsöversyn. Under hösten lovade Infrastrukturdepartementet att utredningen skulle bli klar ”under hösten 2019”. Den hösten börjar nu lida mot sitt slut och något nytt från departementet har vi inte hört.

Men att nu kompensationspengarna till slut betalas ut kanske ska ses som ett gott tecken på att staten sakteliga börjar ta till sig av all fakta och allt det underlag som regeringskansliet har fått in. Senast i raden var statens egen utredningsmyndighet, Trafikanalys som med sin: ”Flygplatser i fokus” (2019:6) på ett väldigt omfattande och genomgripande sätt beskriver den stora betydelse de regionala flygplatserna har för Sverige på område efter område.

Kanske vi ska se till helheten och glädjas åt de symboliska julklappar som staten nu ändå delat ut. Bildligt talat, har alla barnen varit snälla men bara vissa får paket. Man kan säga att vi länge väntat på tomten och vi kommer fortsätta vänta tills alla också får sina väl förtjänade klappar.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Norrlandsflygplatser får 67 miljoner lagom till jul dök först upp på Flygkanalen.

Svenska Regionala Flygplatser medverkar till att Sverige kan bli världens första fossilfria land.

Inlägget Nu lanseras Grön Flygplats dök först upp på Flygkanalen.

Istället för att ha flygskam kan nu alla resenärer köpa biobränslen och minska utsläppen från sin egen flygning. Flygkanalen visar på den nu pågående omställningen till ett fossilfritt flygande.

Inlägget Biobränsle bättre än flygskam dök först upp på Flygkanalen.

Flygplatsen i Mora är väldigt viktig. Medan Frivilliga flygkåren genomför årets största beredskapsövning i Mora, kan inte reguljärtrafiken lyfta av en rad olika regler. Flera av problemen skulle kunna lösas med regeringens flygplatsöversyn men den dröjer.

Inlägget Systemfel omöjliggör flyg till Mora dök först upp på Flygkanalen.

Ett svenskt flygbolag visar att flyget kan minska sina utsläpp med 46%! Det borde våra partier uppmärksamma i EU-parlamentet. Är ditt parti för ett grönare flyg inom EU?

I det stundande valet till EU-parlamentet är klimatfrågan en av flera viktiga frågor. Likaså hur makten bör fördelas mellan Bryssel och medlemsländerna. Men få tänker på att det som sker inom flyget i Sverige, också skulle kunna göra skillnad för alla EU-medborgare om fler tog efter det vi gör i Sverige.

Gröna inflygningar
Svenska flygledare har varit i framkant med att utveckla så kallade Gröna inflygningar som innebär rakare flygvägar och de tillämpas också så långt möjligt i Sverige. Det reducerar buller men fram för allt, det reducerar utsläpp. Sedan länge finns ett beslut fattat av EU-kommissionen om ett ”Single European Sky” som just manar alla europeiska länder att flyga raka flygvägar med gröna inflygningar. Däremot tillämpas inte detta i många länder. Nationella restriktioner gör att de flesta flygningar inom Europa innebär ett ständigt zick-zackande för flygplanen.

Till EU-valet borde våra partier tydliggöra att de tänker driva på för att alla länder inom EU verkligen också lever upp till redan tagna beslut om rakare flygvägar och minskade utsläpp.

Minskade utsläpp med 46 procent
Förra veckan visade flygbolaget BRA upp ”den perfekta flygningen”. Med gällande bestämmelser och med dagens förutsättningar, såg de till att flyga så miljövänligt det bara går. De använde sig av raka flygvägar med gröna inflygningar, de anpassade farten, de använde bränslesnåla turbo-prop flygplan och framför allt, de tankade upp till den idag tillåtna gränsen för biobränsle.

Mellan Halmstad och Bromma lyckades de då få ned utsläppen med hela 46 procent! Ganska fantastiskt. Det visar att mycket kan göras redan idag. Våra EU-parlamentariker borde ta detta vidare och visa upp det svenska exemplet för att driva på för en omställning för flyget i hela Europa.

Bestämma över våra egna flygplatser
Sedan flera år finns det EU-regelverk som i praktiken förbjuder offentligt stöd till flygplatser inom EU. Kommunalt ägda flygplatser runt om i Europa och i Sverige fortsätter sin verksamhet med stöd av ett antal undantag från dessa bestämmelser. Regelverket är till för att offentligt stöd inte ska snedvrida konkurrensen mellan privata och offentliga flygplatser. Så kan det se ut i Centraleuropa med stora flygplatser som ligger väldigt nära varandra.

I Sverige är det i det närmaste de motsatta förhållandena. I vårt avlånga och glesbefolkade land, har vi istället långt mellan flygplatser. Flera flygplatser har granskats av EU om de över huvud taget ska få vara kvar eller ej. Efter Skellefteå, Sundsvall och Kalmar är det nu Växjös tur att granskas av EU.

Den svenska självbestämmanderätten över våra flygplatser borde vara lika självklar som självbestämmanderätten över våra hamnar, vägar eller järnvägar. Detta är också en fråga våra politiker och partier borde engagera sig mer i inom EU-parlamentet.

Har du bestämt dig hur du tänker rösta på söndag? Är ditt parti för grönare inflygningar, minskade utsläpp och ett svenskt självbestämmande över våra flygplatser?

Välj ett parti som är för:

• Gröna inflygningar!
• Minskade utsläpp!
• Mer makt över våra egna flygplatser!

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Rösta för flyget i EU-valet dök först upp på Flygkanalen.

Vattenbombningarna avlöser varandra vid de stora skogbränderna. Men kommer vi ha flygplatser att kunna operera brandflyg ifrån i framtiden?

Säsongen har knappt börjat men redan härjar stora skogsbränder runt om i landet och vattenbombningarna från luften åker i skytteltrafik. Folk evakueras och för drabbade som i Hästveda är bränderna de största någonsin i kommunens historia.

Lärdomarna är många från förra årets stora bränder. Exempelvis har nu MSB en annan beredskap med helikopterföretag som har 90 minuters inställelse. Det är bra men inte tillräckligt.

En förutsättning för att både tidigt kunna upptäcka men också effektivt kunna brandbekämpa är att det finns flygplatser. Förra årets sommar visade på flygplatsernas betydelse för att möjliggöra brandbekämpning från luften.

Under maj till augusti i fjol genomfördes 4992 flygningar där privatflygare spanade och upptäckte bränderna. Brandflyget finns oftast vid våra regionala flygplatser och är en förutsättning för att skogsbränderna ska upptäckas tidigt och kunna bekämpas.

Flygplatserna blev sedan också viktiga platser för att säkerställa att de olika brandsbekämpningsflygplanen kunde tankas och verka lokalt runt om i landet där bränderna blossade upp. Mitt emellan de stora bränderna i Kårböle och Älvdalen blev plötsligt Svegs flygplats centrum för flera insatser.

Svegs flygplats hade sex brandflygplan, två italienska, två franska och två portugisiska, samt cirka 15 helikoptrar verksamma på plats under insatsen. Därutöver hade man ett antal helikoptrar från både försvarsmakten och polisen vid flygplatsen. När bränderna var som värst gjorde personalen där hundra tankningar per skift.

Brandflyg behövs i hela landet
Dessa beundransvärda insatser hade inte varit möjliga om vi inte haft våra regionala flygplatser runt om i Sverige. Men det är Svegs kommun som själva får säkerställa driften av flygplatsen. Inte staten. Så är det för alla de drygt trettio regionala flygplatserna i Sverige som oftast drivs av kommunerna. Detta medan staten äger och driver de allra största som har förutsättningar att gå med vinst med Arlanda i spetsen.

Staten har upptäckt dessa missförhållanden och genom en egen utredning, den så kallade Flygplatsöversynen, ska man se över statens roll som stödgivare till våra flygplatser. Utredningen skulle bli klar till årsskiftet men blev förlängd till sista mars. Den är ännu inte klar och ingen ny tidsangivelse är utfärdad.

Under tiden försämras förutsättningarna för våra flygplatser samtidigt som årets säsong av brandinsatser precis har börjat. Hur det kan sluta ser vi för den regionala flygplatsen i Gävle.

Där har kommunen tagit beslut om att lägga ned flygplatsen. Man anser sig inte kunna driva och tillhandahålla alla de tjänster som utförts där. Tidigare var det Frivilliga flygkåren som skötte skogsbrandsbevakningen men den möjligheten håller nu på att försvinna då kommunen tänker sälja ut flygfältet.

Skogsnäringen kritisk
Det gör att Mellanskog, Billerud Korsnäs och Stora Enso är kritiska till planerna att sälja flygplatsen. De befarar att det kommer äventyra övervakningen av skogsbränder i Gästrikland. Tyvärr är utvecklingen nu sådan att det finns risk att fler kommuner tvingas göra som Gävle, att lägga ned sina flygplatser.

Därför är det viktigt att regeringens flygplatsöversyn verkligen blir klar och kommer fram till förslag hur landets flygplatser kan tryggas. Inte bara för reguljär trafik utan också för att säkra brandflyg, ambulansflyg och övrigt stöd till samhället.

I Norge och Finland har man i respektive land ett sammanhållet system som säkrar finansieringen för alla flygplatserna. Men så är det inte i Sverige. Här får de regionala flygplatserna själva hantera sina underskott. För flygplatser som den i Gävle har det inneburit att kommunen gett upp och lagt ned sin flygplats.

Flygplatsöversynen måste nu omsättas till handling. Det brådskar för många flygplatser som väntar på beslut. Brandsäsongen har precis börjat. Brandflyget finns visserligen kvar men kommer de ha flygplatser att kunna verka ifrån?

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Kommer brandflyget kunna lyfta i framtiden? dök först upp på Flygkanalen.