Nedgången för flygresandet var för 2019 mer än dubbelt så stor vid landets regionala flygplatser jämfört med de statliga flygplatserna. Medan de statliga tappade 4 procent, tappade de regionala 10 procent. Vissa flygplatser tappade så mycket som 30-40 procent.
Årsstatistiken för samtliga svenska flygplatsers flygresande pekar på en allmän nedgång. Den totala förändringen för de regionala flygplatserna med passagerartrafik var 10 procent. Flera regionala flygplatser hade en klar uppgång men sammantaget minskade flygresandet till och från de regionala flygplatserna med 275 000 passagerare under 2019.
Den allmänna nedgången av flygandet i Sverige märks speciellt på inrikesflyget och inte lika mycket på utrikesflyget. Internationellt är nedgången signifikant för Sverige. I Europa är det nästan bara i Sverige som flygandet minskar. De troligaste skälen är den införda flygskatten och den pågående klimatdebatten mot flyget, även om en begynnande konjunkturavmattning också kan ha en påverkan.
Flygandet minskade vid alla Swedavia flygplatserna (statliga). Största nedgången hade Ronneby med nio procent men även Arlanda minskade med fyra procent. Trots detta var den totala nedgången mer än dubbelt så stor hos de regionala (icke-statliga) flygplatserna med 10 procent jämfört med Swedavias totala minskning med fyra procent.
Minst drabbats värst
Vid våra regionala flygplatser minskade flygandet vid 16 flygplatser. På många håll väldigt mycket. Jönköping, Karlstad och Skellefteå tappade var och en över 30 procent. Mora över 40 procent. I samtliga fall beror det på att flygbolag lämnade destinationen, helt eller delvis under året. Det visar den utsatthet våra medlemsflygplatser lever under. Man har oftast en linje som flyger mot naven Arlanda eller Bromma. Försvinner den linjen blir skillnaden också väldigt märkbar. I jämförelse har de statliga flygplatserna oftast fler flygbolag och flera linjer att luta sig mot.
Nästan samtliga flygplatser har märkt av en allmän avmattning troligtvis till följd av flygskatten och flygskammen. För de nio regionala flygplatser som gått emot trenden och ökat, så beror det till största delen på att man omvänt fått in ett bolag som börjat flyga igen. Inte minst märks det för de flygplatser som tidigare råkade ut för Nextjet-konkursen. Kristianstad var den flygplats som ökade mest med hela 40 procent. De förlorade ett litet flygbolag och fick istället in flygbolaget BRA.
Några flygplatser som har en mer uttalad utrikestrafik, som Linköping och Växjö, har också kunnat visa upp bättre siffror än genomsnittet.
2019 års passagerartrafik bör stämma till eftertanke för regering och riksdag. Den tidigare kompensationen för flygskatt betalades till slut ut förra året. Men samtidigt bestämdes också att dessa pengar upphör framöver. Ett märkligt tillvägagångssätt. Sedan 2018 har vi också väntat på den så kallade Flygplatsöversynen som skulle ta höjd för de regionala flygplatsernas utsatthet. Den skulle bli klar under förra året. Men fortfarande har vi inte sett eller hört något från regeringskansliet.
I Flygplatsöversynen skulle staten se över sin stödjande roll till de regionala flygplatserna. Under utredningens gång har utredarna efterfrågat och tagit del av våra redovisningar. De har välkomnat våra uträkningar, där de regionala flygplatsernas samlade underskottet för 2017 var 562 miljoner. Med det nu minskade resandet lär dessa underskott öka ytterligare.
Regeringen bör agera
Utredarna för Flygplatsöversynen har efterfrågat sammanställningar om allt det stöd till samhället vi utför med skolverksamhet, ambulansflyg eller brandflygningar som visat sig oerhört avgörande som vid de stora skogsbränderna sommaren 2018. Till detta kommer de ökade behov som Försvarsmakten har på våra flygplatser.
Utredarna har också uppmärksammat den skillnad som råder mellan de nordiska länderna, där Norge och Finland samlat säkerställer driften för sina flygplatser i respektive land. Detta medan man i Sverige delar upp flygplatserna. Staten tar hand om de stora som har förutsättningar att gå med vinst medan kommuner själva får bekosta de mindre som har små eller inga förutsättningar att gå med vinst.
Denna uppdelning ter sig än mer märklig då de regionala flygplatserna inte får ta del av de överskott som de själva bidrar till. Nästan allt flyg går till Arlanda eller Bromma, vilket genererar stora överskott för staten.
Detta är fakta som regeringen samlat på sig. Men något förslag eller beslut har man inte presenterat. Sedan det uppstod tvärstopp i Arlandafrågan då de två regeringspartierna tyckte diametralt olika, upplever vi att våra frågor har dragits med i denna dispyt. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte kan enas om Arlanda, då tycks alla andra flygfrågor också få stå tillbaka.
Säkerställandet av drift för landets regionala flygplatser är inte detsamma som en utbyggnad av Arlanda. För oss handlar det om att vidmakthålla tillgängligheten för små och utsatta kommuner. Men minst lika viktigt är det att säkra att ambulansflyg och brandspaning kan fortsätta operera från flygplatser i hela landet.
Grön flygplats
Klimatomställningen är viktig för oss. Med vårt projekt Grön Flygplats är snart i princip alla våra flygplatser klimatneutrala. Vi underlättar för flygbolagen att tanka fossilfritt och vi har börjat upphandla biobränsle för den egna personalens flygresor. Det är också vid en av våra regionala flygplatser, Säve i Göteborg, som bolaget Heart Aerospace nu utvecklar elflygplan.
Av utsläppen i Sverige står flyget för ca 3-4 procent. Statliga Trafikanalys har räknat ut att av dessa utsläpp så sker 8 procent från regionala flygplatser medan resten, 92 procent sker från statliga flygplatser.
Regeringen borde alltså kunna gå vidare med Flygplatsöversynen till gagn för våra regionala flygplatser. Det handlar om att komma till beslut om ett långsiktigt och hållbart system för alla flygplatser i Sverige. Inte bara för vissa. Det är rimligt att näringsliv och medborgare i hela landet ska få samma förutsättningar och samma möjligheter. Passagerarstatistiken för 2019 stämmer därför till eftertanke.
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser